Om Buda
Här följer en kort historik om Buda Gård – från 1700-talets frälsehemman och glasbruksepok till dagens lugna gårdsmiljö. En plats där historien fortfarande gör sig påmind i både byggnader och landskap.
Karta över Boda (Budane), senare Buda, från 1795
Budas tidiga år
Buda omnämns redan under medeltiden, men då under namnet Sydäng. På 1700-talet benämns Buda som ett så kallat frälsehemman, vilket innebar att ägaren av fastigheten var befriad från skatt i utbyte mot utförd eller förväntad krigstjänst.
Liljedals glasbruk
År 1781 tändes glasugnarna för första gången vid det glasbruk som uppförts på Budas ägor. Glasbruket fick då namnet Liljedahl. Glasbrukets ägare, Carl Fredrik Uggla, flyttade i samband med brukets igångsättning in på Buda.
Glashytta på Liljedals glasbruk
Huvudbyggnaden och ”Västra flygeln”
Buda herrgård
Mellan åren 1781 och 1788 lät Carl Fredrik Uggla uppföra herrgården i traditionell stil, med en huvudbyggnad och två flygelbyggnader i nord–sydlig riktning. Buda blev därmed ett säteri, huvudgården i ett frälsegods.
Madam Eneschiöld
År 1812 såldes glasbruket och Buda herrgård till den tidigare finske krigaren, överstelöjtnanten vid Värmlands regemente, Frans Magnus Eneschiöld och hans maka, friherrinnan Ebba Gustava Wennerstedt.
Efter Frans Magnus död 1822 övertog madam Eneschiöld, som hon kom att kallas, skötseln av både glasbruket och herrgården. Mellan åren 1836 och 1845 anlade madam Eneschiöld Budaparken, en herrgårdspark i engelsk stil.
Ebba Gustava Wennerstedt (gift Eneschiöld),
f. 25 juni 1778, † 15 juli 1845
”För sig själv inrättade hon Buda sätesgård till ett ståndsmässigt änkesäte, där hon lär ha fört ett herrgårdsliv enligt tidens sed med ståtliga fester och därtill utsökta viner, samt dans och promenader i herrgårdsparken.”
– Betydande herrgårdar i Eds socken, H. Olsson
Budaparken med vy mot Kyrkebysjön
Engelska parken på Buda
Den engelska parkfilosofin var en reaktion mot 1700-talets monumentala och symmetriska barockträdgårdar. Man värnade om naturens egen form, men kompletterade den med främmande växtarter – ofta inspirerade av det brittiska imperiets koloniala kontakter.
Det är sannolikt att madam Eneschiöld, med kännedom om dessa kulturella strömningar, lät plantera träd och buskar som annars inte återfinns i den värmländska floran.
Boende & aktiviteter idag
Buda Gård är idag i privat ägo och ett omtyckt semesterboende med uthyrning av stugor och arrangemang. På så vis utgör gården en kulturhistorisk länk mellan glasbruksepoken och dagens turism i Liljedal.
Den nu förfallna parkmarken ägs av Grums kommun, men för den uppmärksamme besökaren går det fortfarande att urskilja spår av den engelska parkens mer eller mindre exotiska växtlighet: ek, hassel, blodbok, brödtall, hagtorn, liguster, liljor och rosor av olika slag.
”Östra flygeln” i sin nuvarande form
Bildkällor
Glashytta på Liljedals glasbruk
Fotograf okänd
Källa: Liljedals Hembygdsförening
Huvudbyggnaden och ”Västra flygeln”
Fotograf okänd
Källa: Värmlandsarkiv
Ebba Gustava Eneschiöld
Teckning av Maria Röhl, ca 1830
Källa: Nordiska museet
Budaparken med vy mot Kyrkebysjön
Fotograf okänd
Källa: Värmlandsarkiv
”Östra flygeln” i sin nuvarande form
Foto: Karin Forsling